Rapport från hängmattan

Kära läsare, här kommer en alldeles färsk rapport från hängmattan (om jag hade haft en). Sommaren står i full blom och jag försöker verkligen vara ledig. Det är inte helt lätt för när lugnet lägger sig har de kreativa tankarna har en tendens att överexploatera min hjärna. Å andra sidan kan jag inte på något sätt påstå att det är betungande. Jag använder tiden till att sortera idéerna för mina kommande romanprojekt, ja för det finns material för att skriva ett flertal böcker. Vid det här laget känner jag till processen, så som den ser ut för min del. När alla bitar sedan är på plats kommer skrivandet att ske relativt obehindrat.

Jag har fått förmånen att korrekturläsa ett bokmanus, vilket passar bra att arbeta med när vädret tillåter. Det är inte den bästa sommaren vi upplevt här i norr men det gäller att ta tillvara de soltimmar som erbjuds. Snart är hösten här och för min del kommer den att se lite annorlunda ut. Jag har tagit ledigt från mitt lärarjobb för att istället frilansa under en period (och skriva på min nästa bok!). Det känns spännande och jag är glad att jag tagit det beslutet. På agendan står också att språk- och korrekturgranska ännu en blivande roman och sedan har jag några andra uppdrag som jag ska genomföra. Att arbeta i egen regi kommer så klart att vara annorlunda mot det jag är van vid. Jag kommer att ha betydligt färre kollegor, men helt ensam kommer jag inte vara. I kommande inlägg ska jag be att få presentera mina två närmsta ”medarbetare” under hösten.

Nog om hösten. Sommaren är fortfarande här och sommar innebär också extra mycket tid och lust till läsning. Just nu läser jag Kjell Westös ”Hägring 38”. När det inte finns utrymme för att hålla en bok i handen lyssnar jag gärna på en och för stunden är det ””Än klappar hjärtan” av Helena von Zweigbergk. Två för mig nya författare. Därefter har jag tänkt mig en omläsning, faktiskt, av Sofi Oksanens ”När duvorna försvann”.

Nu lämnar jag bloggen, för en stund, med förhoppning om att solen ska värma oss hela augusti ut, åtminstone.

 

 

hängmatta

Topp 5 med att vara författare

Idag listar jag Top 5 med att vara författare. Det här med att vara ny i branchen har verkligen gett vardagen nya dimensioner. Inte för att min vardag tidigare varit tråkig, men författarskapet har gett nya utmaningar och andra möjligheter. Och inte minst mersmak för skrivande! Det är nu närmare sju månader sedan jag debuterade med ”Nanna och Johanna – vägen hem” och det har varit en spännande tid. Jag hoppas att kommande halvår ska bli minst lika intressant.

Att träffa läsare och få deras respons har emellanåt överväldigat mig. För visst är det så att ni läsare är viktiga. Skrivandet når ytterligare en dimension när det finns en mottagare, någon som vill ta del av människoöden, som vill låta sig svepas med och besöka den miljö jag valt för handlingen. Det känns värdefullt att ge andra människor möjlighet till att vila i det skrivna ordet.

Under min korta tid som författare har det varit roligt att göra författarbesök och träffa nya människor men också gamla bekanta. Jag trivs när jag får berätta om bakgrunden till skrivandet, romanen, karaktärerna och val av miljö. Jag tycker om frågor om skrivprocessen, motgångar och framgångar i skrivandet och om vägen till att bli publicerad. Att inspirera andra och visa att det faktiskt går att bli författare är ett budskap jag gärna förmedlar.

Det som kanske varit mest utmanande, men också väldigt lärorikt, är att ge intervjuer, både för tidningar och radio. Och så klart väntan på recensioner.

Om jag ska lista det bästa så ser det just idag ut så här:

  1. LÄSARRESPONSEN!
  2. Jag skriver, tänker, andas och skriver (åtminstone när författartid råder).
  3. Genom författarbesök får jag prata om mitt skrivande och inte minst träffa (nya) spännande människor.
  4. Jag får befolka världar, formulera liv, öden, skeenden och karaktärer, leka mer ord och formuleringar.
  5. Nya kollegor, det vill säga andra inom skrivbranschen.

 

Nu som ljudbok

Att tänka tillgänglighet är viktigt. Att sedan göra något tillgängligt är än viktigare. Nu har Myndigheten för Tillgängliga Medier gjort ljudbok av ”Nanna och Johanna –  vägen hem” och finns att ladda ned här via Legimus. Det gör mig riktigt glad, och värmer så klart mitt lärarhjärta, att boken och historien om dessa kvinnor (Nanna och Johanna) och deras livsöden nu kan nå fler läsare.

headphones

Anteckna med stil

Det går aldrig att förutsäga när en bra idé dyker upp, en replik, en karaktär eller en tillfällighet som skulle kunna komma till användning i ett romanbygge. Därför är det viktigt att ha anteckningsmöjligheter nära till hands. Trots den tillgängliga tekniken föredrar jag att skriva mina anteckningar för hand, på rena blanka papper. De får absolut inte vara linjerade eller rutade. Det är också något extra att ha en snygg bok att skriva i, gärna tillsammans med en svart tuschpenna. När idéerna är tecknade med stil, allt från kråkfötter till välformade bokstäver, är det lätt att föra över dem från analogt till digitalt och väva in dem i en pågående formulering av en scen i en kommande roman.

journal-791286_1280

Världsbokdagen

Världsbokdagen instiftades 1995 av UNESCO. Den 23 april är numera en dag då det arrangeras aktiviteter världen över för att fira Världsbokdagen. Det är ett tillfälle att hylla böcker och författare men också för att ”sprida glädje kring litteratur och läsning”.

Enligt UNESCOS generaldirektör, Irina Bokova har böckerna en stor betydelse för människan och vår historia: Den kraft böcker har för att främja individens utveckling och skapa sociala förändringar är utan konkurrens. Böcker är på samma gång intima och djupt sociala och kan lägga grunden till långtgående former av dialog mellan individer, inom samhällen och över tid.

Bokens betydelse är viktig på många plan, som verktyg för kreativitet, för människors önskan om att dela ”déer och kunskap, att inspirera till förståelse och tolerans”. Skönlitteraturen har en given plats i många samhällen och fungerar som en källa till både kunskap och förströelse. Samtidigt får vi inte glömma att många fortfarande saknar kunskaper i att läsa och skriva. Enligt statistik från 2010 saknar fortfarande omkring 775 miljoner vuxna dessa kunskaper. Två tredjedelar av dessa 775 miljoner illiterata är kvinnor. Läs och skrivkunnighet är ett av de viktigaste verktyg för att utrota fattigdom, utveckla samhällen och skapa fred. Därför vill jag så här på självaste Världsbokdagen, inte bara hylla boken, läsarna, författarna och de som producerar böcker utan också uppmärksamma vikten av att öka läskunnigheten i världen.

Själv firar jag boken med att göra ett författarbesök på Stadsbiblioteket, Kulturens Hus i Luleå. Vi kanske ses där.

Leve boken!

continents-774842_1280

Hitta inspiration för skrivandet

Det finns många sätt att hitta inspiration för skrivandet. Att läsa böcker kan vara en källa till inspiration. Poesi kan vara en annan. När jag skrev min roman lyssnade jag på musik som skulle passa stämningen i boken eller någon känsla hos karaktären. Musik kan också användas för att beskriva en karaktär, eller för att påverka hur läsaren ska uppfatta karaktären. Därmed inte sagt att läsaren får den bild som du som författare tänkt men tänk själv vad det säger om karaktären om hen dricker en latte eller kokkaffe, om hen bär märkeskläder eller second hand-fynd från Myrorna. Attributen är viktiga.

I boken lyssnar också mina karaktärer på musik. En av dem lyssnar på Mustasch ”Double Nature”. Själv lyssnade jag på Passengers ”Life’s for the Living”, som hjälp för att hitta den egen stämning jag behövde för att kunna formulera och gestalta ett skeende i boken.

Hur gör du? Vad gör du för att hitta den rätta skrivarstämningen?

 

person-692159_1280

 

 

 

Idag kom jag försent

Idag kom jag FÖRSENT! Till ett författarbesök.

Det var
i
n
t
e
alls min mening. Min ambition är att passa tiden och det lyckas jag med för det mesta. Det känns också viktigt att göra det när jag vet att andra väntar på mig. Men idag hände det!

Jag kom försent. Fast jag var ändå på plats i tid. Det rimmar lite illa – försent men i tid.

I januari blev jag  inbjuden till PRO i Kalix för att berätta om mitt skrivande och om boken. Tiden var bestämd och jag dubbelkollade det angivna klockslaget tidigt i morse, bara för att konstatera att jag kommit ihåg rätt. Jag var på plats, med viss tidsmarginal, utanför möteslokalen. Bakom den stängda dörren kunde jag höra att det pågick aktiviteter för fullt. Någon pratade i mikrofonen, det applåderades. När klockan var slagen hörde jag att verksamheten fortgick. Minuterna tickade i rask takt.

Hade de glömt bort mig?

Nej det kunde de ju inte ha gjort. Jag hade sett att de annonserat om att jag skulle komma dit.

Väntade de att jag helt enkelt skulle komma in när klockan var slagen? Nej, inte kunde jag gå in och avbryta eller störa. Jag var säker på att någon skulle hämta mig där ute.

När tio minuter passerat tog jag, efter viss konversation med en kollega, mod till mig och gick in. De hade väntat på mig! Så klart bad jag om ursäkt och förklarade att jag suttit på andra sidan dörren. På utsatt tid. Av ren artighet. Ursäkten blev så klart godtagen och jag fick sedan hålla den presentation jag planerat, för en härlig publik.

Jag kom försent. Men med min goda intention behöver jag inte ta på mig skämsmössan.

 

hat-157581_1280

 

Jag älskar också att läsa!

Det finns författare som själva läser mycket och som menar att det är ett måste för att själv kunna skriva. Bland alla författare finns också de som aldrig själva läser men ändå skriver. När det gäller läsning är jag en sann periodare och just nu brinner läslusten på ett härligt men också frustrerande sätt. Det härliga är att jag faktiskt läser (mycket) och det som är frustrerande är när jag hittar en sådan där bra bok som tar slut alldeles för fort. Precis det har hänt. Alldeles nyss. Jag har läst den bästa boken jag kommit över de senaste månaderna och den tog slut. Alldeles för snabbt. ”Ett föremåls berättelse om obesvar” av Mikael Berglund är boken som hänfört mig.

Nu väntar jag med spänning på ett bokpaket som jag beställt och önskar att någon av de nya böckerna ska motsvara mina förväntningar, stjäla mina tankar och delar av min tid, ta mig till nya platser, ge mig möten med nya människor som jag kanske aldrig annars skulle träffa. Jag hoppas att läsningen ger mig spännande och språkliga överraskningar, jag hoppas på förtrollande karaktärer och jag vill läsa om miljöer som får mig att känna mina fötter mot samma underlag som bokens karaktärer.  En bok med poesi kom också med i beställningen och jag vet redan att den innehåller rader som kommer att nästla sig in i mitt inre.

Vad finns det som är bättre egentligen